Palt – mer än bara mat
“Det sägs att det bästa sättet att ta livet av en pitebo är att kasta ut en palt på svagisen”.
Exakt var citatet kommer från är inte helt säkert. En gissning är att det härstammar från den engelska sjöfararen A. S. Windle som år 1635 blev häpen över pitebornas kärlek till palten. Kanske är det bara ett gammalt skämt som lever kvar.
Men palten, den i norr omåttligt populära degklumpen som aldrig lyckats etablera sig söder om Västerbotten. Vad är den egentligen för något?
Paltfabriken utanför Piteå
Paltfabriken, eller Piteortens Chark som det faktiskt heter, ser inte så mycket ut för världen: En grå betongkloss placerad mitt emellan gran och tall. Just denna dagen skiner solen och termometern lyckas precis ta sig över tiograderssträcket. Laddstolparna på parkeringen vittnar dock om att det under en stor del av året är ett måste med motorvärmare.
Dörren till fabriken står öppen. Direkt till höger sitter en stor plansch med info kring företagets historia. Till vänster finns ett drygt tiotal plaketter men utmärkelser och priser, bland annat ett från 2012 när Piteortens Chark vann guld i chark-SM för sin palt.
– Välkommen, jag blev lite förvånad när jag fick mejlet, men självklart vill jag visa runt i fabriken. Palt är ju rätt spännande!
Jonas Pettersson är förutom en av företagets fyra delägare även femte generationen som driver Piteortens Chark. Under drygt 120 år har företaget funnits i familjens ägo, eller åtminstone nästan.
– Det var en period då vi inte hade alla aktier inom familjen men vi köpte tillbaka dem. Kämpaglöden har nog alltid funnits där hos oss, vi vill visa vad vi kan. Och vi vill visa hela Sverige hur gott det är med palt.
Jag är övertygad om att de flesta skulle
tycka om palt om de gav det en chans.
Inne i fabriken är produktionen i full gång. Enorma säckar med potatis ligger och väntar på att få rivas för att sedan blandas med mjöl, vatten och salt. Två personer i vita rockar, hårnät och keps jobbar med att blanda ihop degen och bevaka så allt fungerar som det ska. För dagen är dock endast den ena paltmaskinen igång.
– Det har varit en rätt lugn period, palt är ingen sommarmat. Men när temperaturen sjunker blir folk sugna på palt, så är det alltid. Snart kommer vi gå för högvarv här inne igen, säger Jonas och fortsätter:
Kort palthistoria!
Exakt var palten kommer ifrån är inte helt klart, men troligtvis från någonstans i Norrbotten. Maträtten kan hittas i skrift så långt tillbaka som 1600-talet. Palt var en vanlig maträtt hos fattiga bönder som hade ont om pengar, men oftast potatis hemma. Palt var enkelt, gott och mättande. Den var dessutom enkel att packa med sig ifall man skulle ut och jobba i skogen några dagar. Uppstekt palt är nämligen minst lika gott som den nykokta!
– Är båda maskinerna igång så kan vi göra ungefär 700 kg palt i timmen. Så det blir ju en del.
Piteortens Chark är, som Jonas själv uttrycker det “störst på palt i hela Sverige”. Trots det har företaget förtvivlat svårt att slå sig in på den nationella marknaden. Visserligen finns palt att få tag på i många av de välsorterade matvarubutikerna i hela landet men söder om Västerbotten säljs de i väldigt blygsamma volymer.
– Det är synd, och då tänker jag inte bara på oss som företag utan på alla svenskar som inte får uppleva palten. Jag är övertygad om att de flesta skulle tycka om palt om de gav den en chans. Det är husmanskost, precis som köttbullar och falukorv, men de flesta vet nog knappt vad palt är för något, säger Jonas.
Heter det inte pitepalt?
Palt, potatispalt, pitepalt, flatpalt. Vad heter det egentligen, och vad är skillnaden? Något som är viktigt att veta när det kommer till palt är att åsikter kring paltrecept förmodligen är lika många som det finns personer i norra Norrland. Huvudsakligen finns det tre frågor som debatteras i fikarummen:
Vilket mjöl ska vara i?
Ska palten bestå av vetemjöl eller kornmjöl, eller en blandning av de båda?
Vad ska vara i mitten av palten?
Ska det vara fläsk eller köttfärs, eller båda? Vissa menar även att en palt aldrig ska ha något innehåll, utan istället ätas som flatpalt med stekt fläsk vid sidan av.
Vilken potatis ska palten bestå av?
Kanske en oviktig detalj, tänker du. Tänk om! Åsikterna är hårda när det kommer till potatis, den vanligaste diskussionen är huruvida det ska vara vanlig “rundpotatis” eller mandelpotatis.
Enkelt uttryckt kan man säga att att palt är samlingsnamnet för de alla olika recepten. Pitepalt är dock vad de flesta förknippar med just palt. Den består av vetemjöl, potatis (helst mandel men annan fungerar också) och rimmat sidfläsk.
I boken Palt – en svensk klassiker i osedvanligt många varianter redogörs det kring paltrecept på både längden och tvären för den intresserade.
Men varför har så få i södra Sverige någon relation till palten? Hur kan en maträtt vara så uppskattad i en del av landet men nästan okänd i en annan? Hur kan palten vara så allmänt vedertagen att den serveras i varenda skola i norra Norrland medan resten av Sveriges befolkning knappt vet vad det är? Och är det möjligt att göra palten till husmanskost som är lika vanlig som köttbullar och falukorv?
Kanske finns några av svaren en dryg kvarts bilfärd norr om Piteortens fabrik, på världens enda paltrestaurang:
Paltzerian i Öjebyn
Fakta: Paltzerian i öjebyn
Har funnits sedan mitten av 60-talet. Det hela startade med att bensinmacken i Öjebyn, eller “Ojeboin” som det heter på pitemål, började servera uppstekt palt. Senare utvecklades konceptet och blev en renodlad Paltzeria. Är världens enda paltrestaurang, även om du som besökare kan äta klassisk husmanskost till lunch också. På menyn finns det 18 sorters palt att välja mellan. Förutom de klassiska sorterna, såsom pitepalt och blodpalt, kan du bland annat beställa olika sorters vegetarisk palt, friterad palt med gravlax och hovmästarsås eller paltwok.
Vägg i vägg med ortens bensinmack ligger restaurangen. Vet du inte var du kommit kan du missta dig för att du är i vilken svensk lunchrestaurang som helst. Inne i högra hörnet står en serveringsvagn i rostfri, silverglänsande metall. Det finns även en salladsbuffé och ett generöst utbud knäckemackor.
Skillnaden mot andra restauranger är att Paltzerians buffé inte består av klassiska lunchrätter som panerad spätta eller pastagratäng. Istället får du som besökare äta så mycket du vill och orkar av tre olika sorters palt: Klassisk pitepalt, blodpalt och uppstekt palt.
– Pitepalten är den som går åt mest, helt klart. Fast ska jag vara ärlig tycker jag inte så mycket om pitepalt, blodpalten är klart godare!
Elinor Berg har drivit Paltzerian i 18 år. Efter att ha jobbat på kontor hela yrkeslivet blev hon less på att “sitta på rumpan hela dagarna”. Då utbildade hon sig till kock och jobbade ett tag på sin sons restaurang inne i Piteå innan hon så småningom valde att ta över Paltzerian.
– Palt är något jag alltid ätit, säkert en gång i veckan under uppväxten. Att ta över Paltzerian var inget jättesvårt beslut.
Förutom diskussionen kring vad en palt bör bestå av är många övertygade om att just deras mamma, pappa, mormor (eller annan äldre släkting) gör den godaste palten. Så även i Elinors fall.
Visste du att…
…palt blev framröstad till Norrbottens landskapsrätt i en omröstning i P4 Norrbotten 2017? På andraplats hamnade renskav och på tredjeplats suovas.
…det finns något som heter Paltakademin? Bland akademins hedersmedlemmar finns bland annat Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia.
…du får drygt åtta miljoner träffar om du söker på “palt” på Google? Gör du samma sak med “falukorv” får du inte ens två miljoner träffar.
– Det var mormor som lagade palten men sedan blev hon blind. Då tog morfar över. Sedan tog mamma över och efter det har jag fört traditionen vidare till mina barn. Nu rullar jag palt varje dag, och jag tycker fortfarande att det är fantastiskt roligt!
För de flesta förknippas palt som något man framförallt äter under höst och vinter. Det är då potatisen är som bäst för att koka palt. Dessutom är det inte förrän framåt hösten de så viktiga lingonen är mogna. När det är varmt ute är det även vanligt att de flesta är sugna på något lätt och fräscht – det vill säga paltens motsats.
Detta är dock inget som märks hos Paltzerian, åtminstone inte i vanliga fall.
– Det är på sommaren vi tjänar pengar. Turister från hela landet, men även många norrmän hör talas om oss och kommer hit. Många har aldrig ätit palt innan och tycker det är rätt spännande.
– Tyvärr har det gått lite trögt i sommar, “coronan” slog hårt mot oss. Jag hoppas att situationen ändras till nästa säsong, annars kan det bli jobbigt. Men en del turister har hittat hit i alla fall!
Det är ju bara hemmagjord palt som är något att ha.
Huruvida palt är något som kan etablera sig i resten av landet har Elinor svårt att svara på. Hon menar dock att de flesta som kommer till henne, och prövar palt för första gången, är positiva till maträtten.
– De flesta ser lite tveksamma ut innan de smakat, och jag kan väl hålla med om att det kanske inte ser särskilt gott ut. Men många tycker att det smakar riktigt bra.
Enligt Elinor finns det en detalj som gör att palt kan få det svårt att få nationellt erkännande.
– Det är ju bara hemmagjord palt som är något att ha. Palten man kan köpa i butik har jag inte ens smakat, men jag har hört att den inte är bra!
När den synpunkten lyfts fram till Jonas Pettersson på Piteortens Chark håller han självklart inte med.
– Det är väl som med mycket annan mat. Någon som är duktig på att laga mat kan såklart göra saker ännu godare än det färdigköpta, men vår palt är riktigt god. Som jag sa, skulle folk bara prova en gång skulle de gilla det, det är jag övertygad om. Palt är jättegott!
Text, foto, redigering och grafik: Melker Westerberg