Så tar du dig an midsommar

Firandets traditioner och historien bakom allt

Midsommar är runt hörnet och äntligen börjar sommaren på riktigt, men varför firar vi som vi gör och finns det nån mening med de traditioner vi har? Eller är allt ett stort påhitt?

Mitt första minne var midsommarfirandet 2004. De små barnen sprang omkring i det höga ängsgräset och skuttade runt majstången med kransar i håret. Tonåringarna stod i ett hörn på den stora gräsplätten och spelade kubb. Föräldrarna satt runt två långbord och åt, sjöng och drack. Mitt på gräset stod en stor majstång som alla barnen hade klätt i blommor som vi hittat runt ängen. Jag hade mina finaste röda skor och sprang omkring med en godispåse i högsta hugg (förmodligen en muta från mina föräldrar).

Upplägget för det egna firande har förändrats i takt med en högre ålder, nu handlar det om att supa till du stupar och framförallt alkoholens roll har blivit allt mer påtaglig. Att sänka en kvarts nubbe hit och dit är fjanterier. Om du inte trillat av stolen minst en gång under middagen har du druckit för lite nubbe.

Förutom den normala maten, så som sill och potatis, som vi svenskar äter till allt som kan kallas högtid, så introduceras till midsommar även jordgubbar och grädde. Det är också vid midsommar som det känns mer tillåtet att bjuda in vänner till kalaset och det släpps på plikttroheten gentemot släkten.

Utöver de flesta traditioner som ingår i firandet idag så finns det många olika teorier och sägner om speciella ritualer du kan göra under midsommar, bland annat om hur man ska finna sin framtida kärlek och vad du kan göra för att påskynda processen. Till exempel berättade farmor alltid att man ska lägga sju blommor under kudden innan sängdags, för att på så sett kunna drömma om sin framtida kärlek. Egentligen nonsens, men det är ändå något lite magiskt med midsommar.

För att förstå allt som har med midsommar att göra har jag tagit hjälp av Jonas Engman som är sakkunnig i traditionsfrågor vid Nordiska museet i Stockholm. Han har länge forskat kring de olika svenska högtidernas traditioner och även de fenomen som har påverkat firandet. Han menar att det inte finns någon direkt historisk förklaring till varför vi firar just midsommar, då det egentligen inte finns några exakta källor eller bekräftade belägg.

– Om vi skulle anta att det här har någon slags historisk botten så kan jag säga att midsommarfirandet som vi känner till det förmodligen kom till någon gång under kristnandet och då rör vi oss kanske på 800-, 900- eller 1000-talet, berättar Jonas Engman.

De tidigaste mer säkra beläggen för midsommarfirande återfinns runt 1500-talet, då fanns även majstången representerad. Fram till 1500-talet var Sverige katolskt och dagen har en stark koppling till Johannes Döparen. Enligt Jonas Engman fanns det en mängd olika katolska helgondagar och midsommar som kristen högtid är egentligen Johannesdagen.

– Vi har gjort om dagen, det har blandats in former av folkliga nordeuropeiska traditioner i det här med att man har majstång och hos oss har det landat just på det här datumet, eller dagen, Johannes Döparens dag. Sen har vi ju ändrat det i Sverige då visserligen men av arbetsmarknadsskäl.

Vidskepligheter och romantik

Det finns alltså midsommarfirande som sträcker sig tillbaks flera hundra år. Att fira midsommar idag är ofta ganska enkelt. Det handlar ju mest om sill och potatis, huvudbonader och att man samlas med nära och kära och det är sällan som någon i sällskapet tar initiativ till att klä en stång.

Planen för mitt eget kommande midsommarfirande är att ställa upp ett långbord, fylla det med mat och sprit och be till vädergudarna att det inte blir regn. Trots det enkla anammandet av högtiden känns det ändå som att det saknas förklaringar till traditionerna kopplat till midsommar. Bland annat vad vidskepligheter och övernaturliga fenomen som äger rum under midsommar kommer ifrån, så som att lägga sju blommor under kudden eller att rullar sig naken i morgondaggen för att bota sjukdomar.

– Grunden för den här typen av beteende och uppfattning handlar om magi. Det är en magisk teknik helt enkelt och genom att man gör nånting här, det vill säga lägga blommor under kudden, och sedan drömma, så kommer det att påverka nånting. Då kommer du kunna se in i framtiden.

Den moderna varianten av midsommar är som ett hopkok av gamla traditioner, men framförallt har den påverkats av sociala förändringar i samhället.

– Urbaniseringen och en växande medelklass har absorberat de här idéerna och som sedan förstärkts, säger Jonas Engman.

Jonas Engman menar även att förklaringen till varför vi firar midsommar som vi gör idag går tillbaka till början av 1800-talet. När adeln föll efter franska revolutionen och kungamakten i Sverige och Europa försvagades, blev borgerligheten allt mer framträdande. Den ekonomiska motorn som adeln hade erhållit togs över av handelsklasser i städerna och folkliga högtider inspirerade av tyska romantiken plockades upp. Högtiderna görs sedan om för att passa som en romantisk syn på folksjälen.

Majstången = penis?

Det är något mystiskt med midsommarstången, eller majstång som den också kallas. Ska den likna ett kors? Eller är den en gigantisk utformning av den manliga penisen eller kvinnans äggstockar? Folksjäl eller ej, men att midsommar har samband mellan romantik och fruktbarhet är något som det faktiskt kan finnas en förklaring till, dock ovetenskaplig.

– Upprinnelsen för det är antagligen att man just kopplar ihop den folkliga kulturen med någon slags kvarleva av nått förkristet, kultbruk som man kallar det för. Då människor hade en massa fruktbarhetsfester för sig på midsommar och midvintern. Dessutom var 1800-talets borglighet väldigt upptagen med sexualitet, berättar Jonas Engman och skrattar.

Majstången är inte mer än en stång med korsliknande utformning som har klätts i löv. Anledningen till att det heter just majstång har inte med månaden maj att göra, utan att verbet maja betyder att klä nånting i grönska.

Att dansa runt majstången började runt 1800-talet, då man började plocka upp det som man idag tyckte var folkliga danser. Det i sin tur går tillbaka till en föreställning om att allmogen och bönderna på landsbygden var så tröga och outvecklade så att de bar på uråldriga drag, förkristna drag, i sina traditioner. Bland annat genom att dansa fruktbarhetsdanser. Den traditionella dansen som vi känner till den idag kom till under 1920-talet och det är även då som de sånger och visor som vi förknippar med midsommar dyker upp.

Jordgubbar och sill

Något som har en stark anknytning och tradition inom alla svenska högtider är maten. Att äta jordgubbar med vispgrädde är något som många starkt förknippar med sommar och midsommar. Att äta just jordgubbar är ett fenomen som Jonas Engman menar speglas i det allt mer utvecklade välfärdssamhället och är en modern tradition.

Högtidsmaten är sådan mat som vi i Sverige inte åt under allmoge-samhället, då vi länge levde som fattiga bönder. Kött var en råvara som man kunde äta mycket utav inom adeln och där köttbullar senare kom att bli förknippat med högtidsmat. Jonas Engman förklarar att den inlagda sillen dök upp först under förra sekelskiftet, strax innan nationalromantikens inträde i Sverige.

– Lanseringen av inlagd sill som festmat har följt oss i högtiderna och varför det är så det kan man ju undra. Men så är det ju ofta med högtider, att det är ju den mat vi tycker är lyxigast som vi använder. Variationen är inte nödvändigtvis särskilt stor mellan högtiderna. Men vi skulle väl tycka att det är lite knäppt att äta skinka på midsommar kanske.

Schnaps och alkohol

Svenska högtider förknippas ofta med alkohol, inte minst midsommar. Idag är det ofta ungdomar som står för en stor del av alkoholkonsumtionen, med inställningen att förtära stora mängder alkohol och bli fulla. Till viss del är drickandet en del av den rituella måltiden men under den svenska historien har det också kommit att bli ganska laddat. 1800-talets urbanisering och den växande arbetarbefolkning ledde till ett enormt superi.

– Människor drack en hel panna brännvin utan att blinka, både kvinnor och män. Där har vi också förklaring till varför alkohol också är en klassfråga, för supandet var ett problem för att förändra Sverige, berättar Jonas Engman.

Under de svenska högtiderna dricker vi snaps, vare sig du vill eller ej. Nubbe. Geting. Tuting. Gök. Djävel. Kärt barn har många namn, men egentligen är det inte en svensk företeelse. Schnaps är ett tyskt ord och har druckits runt om i Europa långt innan det kom till Sverige. Den smått brännande drycken är enkelt brännvin som man med olika kryddor försökt dölja smaken på. De svenska smakerna har funnits sedan 1700-talet, men smaklökarna måste ha förändrats på 300 år, för oj så vedervärdigt det kan vara med snaps.

– Det är en del utav det rituella och det är en del av utav den här symboliska känslan av tillhörighet, det här är vår dill som är vårt, det är bara vi som har de här smakerna och då kan man också få uppfattningen om att det är vi som uppfann snapsen, förklarar Jonas Engman.

Att fira midsommar är ovetenskapligt, borgerligt och fullt med förkristna idéer som kopplats ihop med uppfattningen av landsbygdens tröga bönder på 1800-talet. Då återstår det bara att dra ihop en fruktbarhetsfest och bjuda på brännvin, jordgubbar och be alla att rulla runt nakna i gräset klockan fem på morgonen. Även om midsommar egentligen är en lustig högtid så är det, utöver julen, den mest folkkära högtiden vi har i Sverige och kommer alltid kännas som något alldeles speciellt och lite magiskt.