Kräftor har svenskarna ätit sedan medeltiden. Då ansågs kräftan vara festmat för kungligheter. Under 1800-talet åt man kräftor hela och kalla vilket också var ett sätt att ta farväl av sommaren och välkomna hösten.

En till klassisk festmåltid är smörgåstårtan. Varför vi äter just denna måltid kan hänvisas tillbaks till efterkrigstiden. 1946 ökade behovet av fet mat. Grädde och kött blev ett allt vanligare inslag.

Surströmming jäser man innan den läggs på konserv. Surströmming är en speciell svensk maträtt som från början var en fattigmanskost. På 1800-talet blev surströmmingen en festmåltid för överklassen och stämpeln som vardagsmat suddades ut. Likt kräftor kopplas surströmmingen till den svenska identiteten och har blivit en traditionell maträtt som har premiär den tredje torsdagen i augusti.

De senaste åren har intresset för vegomat ökat vilket har resulterat i att svenskar importerar och äter allt mer halloumi. Eftersom den serveras på såväl snabbmatsrestauranger som på finare restauranger har den snabbt blivit populär bland det svenska folket. Förutom att grilla halloumi kan man också äta den i sallad, riven över pasta eller rå.

Sill är en av våra äldsta mattraditioner. Den betraktades länge vara fattigmanskost som åts sju dagar i veckan. Det var inte förrän i slutet på 1800-talet som man började lägga in den med socker och ättika och senare under festmåltider. Innan dess var det bara överklassen som hade tillgång till socker.

Fetaost är den populäraste osten i Grekland och har en lätt syrlig smak. Konsistensen varierar från fast till lätt krämig beroende på vilken sort man väljer. Användningsområdet för osten är stort då den passar i sallader, pajer, såser, till kött och grönsaker men fungerar alldeles utmärkt som en egen rätt i ugnen.